Kneg och Utflykter
Drog mitt strå till stacken och tog en tripp till Ulvön för att arbeta lite. De allvarligaste kropsskadorna kom nog inte ifrån allt kånkande av timmer utan istället från världens mest oergonomiska sängar/hängmattor. Jag misstänker att de medvetet är så obekväma, det är inte så att man ligger kvar en längre stund och drar sig. (Här kan Farfar eller Pappa gärna kommentera att jag ändå sov till 09.00 varje morgon, men det är som vatten på vax! HAH!)
Nedan: Min och Fridas kantarellutflykt till Åkullsjön.
Att komma ihåg:
- Berätta inte för tanten man bor hos vart det finns kantareller, då är dom slut nästa år man kommer dit.
- Matsäck
Nederst: Maria och jag går upp på Skuleberget.
Att komma ihåg:
- Konditionen, glöm inte den!
- Mer matsäck
Ospecificerat
21 år gammal. Numera måste jag raka mig minst två gånger i veckan för att hålla ansiktsbehåringen i shack. Mina vagt seriösa planer på att testa på helskägg får dock troligtvis vänta ett antal år, ännu duger inte skäggväxten.
Förra helgen bjöd på en vintertur till Ulvön för att släpa timmer, ett sant nöje. Höststormarna hade slitit ner träd så att det räcker och blir över. Jag bjuder på två bilder från Fjären.
Veckan därefter vankades det våffellunch i hamptjänsstugan samt trevlig pulkaåkning i bräntberget dagen innan, efter bara två åk från toppen kände jag mig nöjd. Är det så här det känns att bli vuxen? Mina planer för sommaren har redan börjat ta form.
Victors Sommarplanering
- Bada mer
- Segla bättre
- Tillbringa mer tid på Ulvön
- Jobba mer på Norrbyskär
- Hälsa på mina vänner som bor längre bort än Umeå!
- Ha ett äventyr
- Äta glass
Det gäller att sommaren startar tidigt om man ska ha tid åt allt.
Norrbyskär
Jag har i stort sett gårr och längtat till den här sommaren ända sedan i Februari. Skönt ska det blir då den väl blir av. På topp i att göra listan ligger seglarbodsdisco iförda flytvästar, P2 bjuder på musiken.
20 meter upp, Supergungan. Hoppat en gång, och det räcker nog bra med en gång.
En illustration av friluftsliv.
London 2.0 Högre Ledar Utbildning
Ryanair är faktiskt ett helt okej flygbolag. När vi satte oss på planet från Stockholm till London insåg jag till min glädje att man inte kan fälla tillbaka stylsryggen på deras flygplan. Lyckan var total. Den här gången slapp jag alltså få mina knän krossade av personen framför. Att planet är helt klätt i skrikigt blått och gult, samt spelar en fanfar varje gång dom lyckas med en landning kan vi bortse från. Dom har inte alla stolar vid bordet..
Första dagen tog vi oss en tur runt om i London för att veta mer om KFUMs ursprung. Bland annat så besökte vi YMCA Central, föreningen som grundade KFUM 1844. Vi fick fri entré till deras träningslokaler. Tre våningar nergrävda i Londons berggrund. Det häftiga var kanske klätterväggen, vi fick inte klättra utan utbildad personal. Men nog kliade det alltid lite i fingrarna.
Gissa artisten?
Större delen av tiden spenderade vi i ett konferensrum och gick själva utbildningen. Men eftersom det är måttligt intressant för utomstående så skippar jag gärna den biten.
Fritiden spenderades oftast i Hyde Park, som låg 100 meter från vandrarhemmet. Strålande sol och 20+ varje dag kändes helt okej. Shortsen som man helt otroligt nog hade kommit ihåg att ta med kom väl till pass.
Mellan 10.00 - 10.30 varje dag så var lekparken i Hyde Park öppen för vuxna utan barn. Dragningskraften blev som myggor till sockervatten när 34 ledare med barnasinnet kvar fick komma in till kanske världens bästa lekplats.
Lamb and Flag, en av Londons äldsta pubar. Om man har riktigt tur så spikar dom upp en kopparplatta vid bardisken med ditt namn på som markerar din plats. Men då måste du ha varit stamgäst i drygt 30, 40 år.
På vägen hem besökte vi Fryshuset i Stockholm. Deras skejtlokaler var det som imponerade mest. Blev nästan sugen på att dra en kickflip i poolen ovan. Om man bara kunde skejta..
Spaghetti
Idag är det Glassmässa på Folkets Hus, ät så mycket glass du orkar för 50 kronor. Självklart är man sjuk just idag. Så ingen glassmässa för mig. Men det betyder inte att dagen är tråkig!
HELT GALET, två strån i ett.
Fjällen
Upp på högre höjd skulle vi, för att umgås och åka av oss det där sista innan säsongen tog slut. Fick sällskap av 6 underbara personer på vägen. På Torsdagseftermiddagen packade vi in alla i 2 bilar proppade med packning och ett glatt humör. Hämtade upp Greta mellan Hemavan och Tärnaby och susade vidare mot Joesjö och Mattias stuga. (300 meter ifrån Niklas Krögers stuga, för dom som undrar.) Ställde mig på bromsen då jag såg en pannlampa mellan två snövallar, det var markeringen för våran parkeringsplats. Packade ur och kröp snabbt till kojs.
Vaknade upp morgonen efter första skiddagen med galen träningsvärk. De flesta i sällskapen hade ont i vaderna och låren. Men jag hade på något konstigt vis dragit på mig årets träningsvärk i nacken. Min teori är att jag lite i smyg måste ha diggat med all musik som spelades i bilen. Smurfhits och Einstürzende Neubauten låg i top.
Totalt sett så bjöd långhelgen på 2 dagar med okej före och väder, medans det var +2 och regn på den sista. Men vi var totalnöjda ändå.
REN!!!
Varför jag jobbar ideellt!
Dragonskolan 2.0
Allt började med att jag skickade iväg ett mail till Sten Flodin, lärare på Dragonskolan och min gamla handledare. Jag behövde någon att intervjua för en rapport på lärarutbildningen.
Snabbt fick jag svar:
"Hej
Klart att jag minns dig. Du kan komma hit imorgon eftermiddag efter 13.00 eller på torsdag mellan 10.00 och 13.00. Vilka frågor vill du ha svar på?
Mvh
Sten"
Självklart svarade jag att Torsdag klockan 10.00 skulle gå bra, efter att jag hade skickat iväg mailet insåg jag att jag inte hade stigit upp före klockan 10.30 på två veckor.. Min fina dygnsrytm skulle alltså bli helt kaos. Men jag lyckades ta mig till Dragonskolan i tid, utan frukost i magen dock.
Sten gav lovord till cafét, "men det är dyrt!"
Kampen
"Vinter" på Geografigränd.
KFUM marathon
Har spenderat i stort sett hela dagen på KFUM eller sysslat med KFUM relaterade uppgifter. Det blir som så då man inte går i skolan på hela veckan.. Spenderade en del av tiden med att intervjua eventuella framtida ledare för KFUM Nydala. Jag var troligtvis mer nervös än dom flesta som vi intervjuade, tur att vi var två.
Blev sittandes resten av kvällen på kafé station i ett möte med Per och Oskar. Vi planerar att förändra Nydalas sjöläger, större fokusering på en "utbildning" i segling istället för att bara segla. Blev för övrigt igenkänd som killen som betalar med tjugolappar vikta som skjortor av servetrisen. Jag var ju trots allt tvungen att göra mig av med alla 8 som jag lärde mina klasskamrater att vika under en redovisning av våran minilektion.
Var på bio med Michael senare på kvällen, efter filmen visade han mig sitt vrålåk som han cruisar runt Umeå med.
Ålidberget
Onsdagen, nya dagen D. Victor skulle inviga sina skidor för första gången i världshistorien, en stor och händelserik dag. På schemat stod bland annat:
- Gjuta sulor till pjäxorna för galet skön passform.
- Ställa in bindningar på skidor för att inte dö i backen då skidorna självutlöser.
- Tokköra bil fram och tillbaka i stan i jakt på ett par täckbyxor.
- Spendera lite kvalitétstid med Ingrid bestående av bland annat en god paj, "norrsken" och galet bra humor.
Spänd förväntan i självaste gjutningsmomentet! Skulle vi få in sulorna i tid innan dom svalnar? Spänningen var olidlig.
Här ser vi alltså tydligt min far iförd i en gul skidjacka med matchande röda byxor. Tillsammans med grabbarna regerade dom Ålidberget under vintersäsongen. Troligtvis så är nog mannen längst till höger inte min far, men slående lik.
Livet på Geografigränd
Bubbelplast är kanske ett av dom bästa tidsfördriven. Var och hämtade ut mina skidor idag, skyndade mig hem för att packa upp härligheten. Jag blev verkligen dubbelt så lycklig när jag öppnade paketet. Inte bara var skidorna där, utan dom var också inlindade i 2½ meter bubbelplast. När den tar slut så finns det mer bubbelplast att köpa på ålidhemscentrum för endast 12 kronor metern. Vintern är räddad.
Det blir att valla, köpa pjäxor och sen rakt ut i backen.
Jag och Petter tog en promenad ner till stan i finvädret. Vi blev utsatta för lite smygreklam på vägen ner också.
Gjorde ett storkok med köttfärssås, jag kan nog ärligt säga att jag börjar närma mig Peter Öberg skills inom köttfärsområdet. Det blev dock en sån stor mängd köttfärssås så jag vet knappt vad jag ska göra mig av med allt. Det har blivit pasta och köttfärssås och lasagne, sen tog mina idéer slut, slut tog också platsen i min frys.
.
På återseende.
The Moors
Lördagen den 4/12 tog jag en tripp för mig själv till Ilkley och Ilkley moors. Robert låg hemma i sängen och hade det mysigt medans jag var ute i djupsnön och vandrade. Men här gnäller vi inte. Träffade på några barn lägre upp på vandringsstigen som åkte pulka nedför slänten, kände mig nästan som hemma. Bestämde mig för att avvika från leden för att ströva lite på egen hand. Uppför slänten och genom djupsnön blev det, för att sedan 60 minuter senare inse att det här skulle ta på tok för lång tid.
Efter lite spaningar hittade jag vägen till den riktiga stigen. Här hade man byggt ett röse, engelsmännen hade dock missat att toppen låg 50 meter längre norrut och inte där röset var byggt.
Nu är det så gott som över med denna Englandsresa. Landet och jag ses nog igen, maten är trots allt på tok för billig för att man ska kunna bortse för en till resa. Men Umeå ska bli skönt att återse igen, jag har nästan glömt hur riktigt vatten smakar.
.
Vi kan inte bortse från att jag utbildar mig till lärare i Engelska, så avslutningsvis bifogar jag ett mail som jag fick skickat till mig i går av en okänd beundrare.
| How are you today, I hope all is well with you.I GET YOUR EMAIL IN GOOGEL.COM...I am sorry for your concern with my Proposal for a relationship with you, but I know that it will grant my request in good faith and understanding, my name is LUCY relationship with you, I would like to know more, you can send an email to my email address...SO I can send you more details about myself picture.I Including me believe we can move from here.But bear in mind that Love has no colors barrier, no educational back ground barrier, no socio-economic Barrier, religious, linguistic, the nationality or distance barrier, the only important thing is love.I waiting for your mail to my email address. With new friend LUCY |
Lord Mayor of Leeds
Snön har dragit över England, hela landet är i kaos och vädret upptar nu 50% av nyhetssändningarna. Vi från Sverige trivs självklart som fisken i vattnet, det här är trots allt nästan som hemma. Lite för varmt bara. Om man har riktigt tur så går tågen utsatt tid. Det är inte ovanligt att tre tåg passerar i motsatt riktning medans man själv har stått och väntat på ett som går åt andra hållet i 40 minuter. Men humöret är på topp ändå. I väntan på perrongen roar man sig oftast med att skratta åt dom olika systemmeddelandena som ropas ut. Där engelsmännen kallar 8 cm snö för svåra väderförhållanden. Det är inte lätt då det är svårt.
Glad över snön.
Vi blev bjudna på te hos Lord Mayor of Leeds i veckan. Snubben med guldkedjorna alltså. Lord Mayor har en hedersroll liknande kungens, fast då lite mer lokalt. Så vi var ruskigt nervösa, den största skräcken var nog att spilla ut teet på heltäckningsmattan eller inte sitta rakt i stolen. Men allt gick väl. Vi fick beskåda alla fina gåvor som Lord Mayor hade fått genom åren, mest imponerande var Sword of Leeds, svärdet av svärd. 2 meter långt och skinande. En av mina klasskamrater skrev en hälsning i gästboken: "Keep it real." (Syftning på Lord Mayors guldkedjor, bling bling i hip hop kulturen. Ni förstår säkert.)
Sitter på Lord Mayors plats i Leeds City Council, med min högra hand Daniel Lejon och min vänstra Jonas Jonsson.
Daniel beskådar sina framtida domäner i stora salen.
.
.
Drygt en vecka kvar.
Haworth
En av våra utflykter gick till Haworth utanför Leeds. Det var här som familjen Brontë växte upp, bland annat författare till Wuthering Heights. Här i det lilla samhället levde dom ett hårt liv, dom flesta barn dog vid sju års ålder. Lungsjukdomar var vanligt på grund av den stränga kylan runt vintrarna. Till och med våran guide var tuktad. Här stod vi, 15 svenskar och frös häcken av oss i den nollgradiga kylan medans våran guide stod edast iklädd en jacka och viftade kors och tvärs. Här ansträngde man sig för att stå så stilla som möjligt, behålla så mycket luft som möjligt mellan klädlagren. Att man var från vinterns Sverige kändes vid tillfället skrattretande. Som ursäkt kan det framföras att det är fuktigare här, som leder kylan bättre!
Många gravstenar på en liten yta.
Endast 3 miles bort låg "Wuthering Heighs", eller platsen som Emely Brontë hämtade sin inspiration från. Det spratt lite i benen då guiden förklarade att detta var ett väldigt fint promenadstråk. En timma dit och lika mycket tillbaka. Synd var att det inte fanns tid för någotdera.
Tydligen den andra brantaste gatan i hela England. Men den verkade näst intill plan om man jämförde med Mala!
Till höger förtärdes lunchen. Det var gott, billigt och man fick vänta så pass länge så att man nästan missade bussen hem. Precis som det ska vara.
.
.
Stay tuned for more news and pictures. Including: THE LORD MAYOR OF LEEDS and SNOW!
London
Begav mig till huvudstaden för att uppleva, träffa syster och strosa runt som en riktig turist. London var både fint, underhållande och högljutt, sista dagen hade man som vant sig att alla dagar avslutas med huvudvärk.
Jag och Frida tog en sväng på Science Museum, nördade runt bland resten av besökarna som till mestadels bestod av barnfamiljer. Jag fick för övrigt veta att runt 97% av dom som har besökt Science Museum är rädda för fåglar. Det är nog därför folk står och matar duvorna i England hela tiden, för att hålla dem på god fot med en.
2 minuter senare satt jag på tåget till Hogwarts, Frida kom inte igenom. Det är inte lätt att vara mugglare ibland.
Tämjde lejonen på Trafalgar Square.
Ett praktexempel på "allt går att laga med lite silvertejp." Invånaren i ett hus mellan St. James Park och Green Park hade verkligen huvudet på skaft.
York Minster
Englands snåla isolering märks bäst på morgonen, våran familj stänger av värmen under natten så det är inte direkt frivilligt man kryper fram ut ur täcket på morgonen. Iris hade verkligen rätt då hon rådde mig att ta med flanellpyjamasen. Frusna gav vi oss iväg mot tåget för att fara in till Leeds och möta upp med resten av klassen för dagens utflykt till York!
Vi styrde kosan mot York Minster, nej jag pratar inte om bussarna utan den stora katedralen i bakgrunden. Fint väder hade vi också av någon konstig anledning. Kanske andra dagen utan regn på hela vistelsen.
En tripp runt ringmuren. Innan vi skulle in i York Minster så tog vi en snabb lunch på en glutenfri och vegansk restaurang. Under lunchen diskuterade vi om kyparen tog någon sorts drog medans hon jobbade eller om det bara var en veganska kosten som spökade. Minst tre tack i varje mening och ett överdrivet spionerande om vi hade ätit klart eller inte övertygade inte gruppen om att allt stod rätt till. Men den stressade personligheten verkar nog gå hand i hand med engelska middagar. När vi är ute och äter är det mest äta betala och gå som gäller, inget onödigt småprat som gäller. Här är det produktivitet som styr.
Hädanefter kommer en del bilder på York Minster, vi fick en guidad tur som både var intressant och rolig. Men det tänker jag inte skriva om här. En teaser; en känd stenskulptör gjorde en skulptur föreställande en biskop med två högerfötter, tänk så tokigt det kan bli.
Jag har hört att det är många som saknar mig hemma i Sverige, en lagom busig bild lär nog göra susen!
Skipton Castle
Den traditionella söndagsutflykten bjöd på en tur till skipton och skipton castle. En tripp på ungefär 60 minuter från Leeds. Tiden i bilen spenderades med att läsa, det var hela två veckor sedan jag öppnade en bok sist. Det var nästan så att jag hade glömt bort hur man gör. Böcker är för övrigt tokigt billigt här. 2 pund per bok är väldigt överkomligt, övervikten på flygbagaget är ett desto större problem.
Skipton Castle, dom bortre delarna är bebodda. Troligtvis av någon flådigt klädd herre i monokel.
Glödlampor hörde tydligen till vardagen på medeltiden.
The Who, Leeds.
Lördagsmorgonen spenderades på sedvanligt vis, i sängen. Efter ett par timmar i sängen tog vi på oss uppdraget jag hade fått av min far. The Who spelade in Live at Leeds på University of Leeds 1970. Vi tog tåget in till Leeds och letade oss fram till University of Leeds. Där letade vi oss fram till den stora musikbyggnaden på universitetet, här borde dom trots allt ha koll på om det finns något minnesmärke, plakett eller liknande. Vakten, administratören eller vilken titel han än hade sa bombsäkert att här hade dom minsann ingen plakett eller liknande från konserten med The Who. Vi litade på hans ord och begav oss hemåt för att sedan läsa på internet att dom VISST hade en plakett för konserten.. Sicken osis, det blir att bege sig dit en gång till.
Leeds City Council, där vi för övrigt är inbjudna för tea hos Lord Mayor of Leeds. Vi är fortfarande osäkra om dom menar att vi är bortbjudna på te, middag eller lunch. Som sagt, det är förvirrande.
The German Market har öppnat på torget utanför The City Council, det mesta består av stånd som säljer olika sorters korvar.
Bolton Abbey
Helgen har spenderats på traditionellt engelskt vis. Dom flesta familjer brukar försöka att komma ut ur stan på söndagarna för att få lite variation och avkoppling. Vi tog bilen ut på landet, hur långt det var vet jag inte. Har tappat all uppfattning av sträcka sen jag kom hit. Jag har inte ens orkat ta reda på hur lång en "mile" är.. Hur som haver, vi tog en tur till Bolton Abbey ett gammalt kloster en bit utanför Leeds. Vi tog en promenad, i solen som äntligen hade bestämt sig för att titta fram över England, för att sedan festa loss på tea and scones på ett närbelagt fik.
Vi stötte på ett fällt träd med hundratals pennies inbäddade i trädstammen. Tydligen skulle man slå in dom med en sten, varför visste vi inte. Men självklart följde vi seden.
The Yorkshire dales
Varför skrattar Victor när han egentligen är en väldigt allvarsam person?:
Jag och Robert har en liten sed för oss i England då vi pratar om pinsamma saker på Svenska.
Robert - Säg framstjärt.
Victor - Framstjärt!
Genast hoppar Jackie (hon vi bor hos) fram och frågar argt - Did you say something naughty? Yes you did didn't you?
.
Det måste vara något med mammor och deras intuition. Antingen det eller så kan Jackie svenska i smyg.
En av bilderna från själva klostret, i dom delar som inte är ruiner finns nu en kyrka. Sjukt vacker och väldigt stämningsfull. Vi hade ingen aning om vad man fick och inte fick göra i engelska kyrkor, så vi tog det säkra före det osäkra och lämnade kameran i fickan. Vi ville trots allt inte framstå som turister...phff.
